Solenergi i svenskt klimat?

Bild: Vattenfall.

Med vårt kalla, molniga väder och långa, mörka vintrar frågar sig många om solceller verkligen är något att satsa på i Sverige. Men faktum är att vårt klimat till och med kan vara gynnsamt för solceller.

Solceller har länge varit den snabbast växande förnybara energikällan globalt sätt och finns representerade i många länders energimixar. Men många ställer sig frågan hur väl solceller fungerar i vårt nordiska klimat med kallt, molnigt väder och få soltimmar vintertid? Svaret är – förvånansvärt bra. Med rätt teknologi kan vi på årsbasis producera nästan lika mycket el här i Norden som i södra Europa. Det säger Tobias Boström, professor i förnybar energi vid Universitetet i Tromsö.

"Att vi har ett kallt klimat kan vara en fördel, eftersom verkningsgraden för solcellerna går upp vid kyla", säger Tobias Boström

– Att vi har ett kallt klimat kan vara en fördel, eftersom verkningsgraden för solcellerna går upp vid kyla. Om du har snö kan du dessutom få en extra boost när solen reflekteras i snön. Utmaningen vi har, och den största skillnaden mot länder som Spanien och Italien till exempel, är att vi har mycket sol på sommaren och lite på vintern. Vi kan inte designa ett system som enbart är beroende av solenergi utan måste komplettera bristen på vintern med andra källor för att få ett stabilt energisystem, säger han.

Solenergi trots moln

Det är lätt att tro att det behövs strålande sol för att producera solel. Men faktum är att solceller producerar el även molniga och regniga dagar. Vid lättare molnighet kan solcellerna generera ungefär hälften av sin totala kapacitet, jämfört med 5 till 10 procent vid mulet väder.

Tack vare en snabb teknikutveckling ökar dessutom verkningsgraden på solcellerna, vilket är gynnsamt även vid molnigt väder. Samtidigt gör allt fler nya, innovativa lösningar intåg på marknaden. Ett sådant exempel är tvåsidiga solcellsmoduler, så kallade bifacial-moduler, som passar extra bra i vårt nordiska klimat.

"Man kan montera den här typen av moduler vertikalt, då ger de energi under en större del av dygnet", säger Tobias Boström

– På nordliga latituder där solen går 360 grader på sommaren kan man montera den här typen av moduler vertikalt, då ger de energi under en större del av dygnet. Det öppnar upp för ökad produktion och ännu mer lönsamhet, säger Tobias Boström.

Lönsamheten gynnas även av de kraftigt fallande priserna på solpaneler, ett resultat av en snabb teknikutveckling och en mer storskalig produktion.

– På kostnadssidan har solenergin blivit så pass konkurrenskraftig att även med det nordiska energipriset så börjar det bli lönsamt för företag och privatpersoner att installera solceller utan andra incitament, säger Tobias Boström.

Nya lagringslösningar

Ett annat område där det pågår mycket forskning och utveckling är lagring av solenergi. Med dagens lösningar behöver solen nyttjas i samma stund som den produceras, vilket skapar en energilucka inte bara under mörka vinterdagar, utan även nattetid. Tobias Boström och hans kollegor forskar på ett sätt att lagra energin – genom att använda batteriet i en elbil.

– Du parkerar elbilen vid en punkt som är kopplad till nätet. Solenergins överskott laddar upp bilens batteri och på natten, när solcellerna inte producerar el, kan den här överskottsenergin användas, förklarar Tobias Boström.

Alla elbilsmodeller kan redan i dag lagra el men det är än så länge bara ett fåtal som kan ge tillbaka energi till nätet, så kallat Vehicle to Grid, V2G. Flera försöksprojekt undersöker denna möjlighet men det kommer ta 5–10 år innan V2G används i stor skala, tror Tobias Boström.

– Det måste komma fler elbilar som stöder V2G och det måste bli enklare för privat- och företagskunder att bli så kallade pluskunder, säger han.

Fram till 2050 räknar man på global basis att kunna täcka upp till 70 procent av energibehovet med solenergi

Tobias Boström ser många fördelar med solenergi och kallar det för en ”genial, enkel, klimatsmart och underhållsfri energikälla”. Han menar också att solenergin har en avgörande roll för att vi ska klara klimatomställningen.

– Fram till 2050 räknar man på global basis att kunna täcka upp till 70 procent av energibehovet med solenergi. Solenergin har en enorm potential och den måste utnyttjas om vi ska kunna bekämpa klimatförändringarna. Det är helt enkelt vansinnigt att inte sätta in solenergi i fasader och tak vid nybyggnationer eller vid renoveringar, nästan oavsett var du befinner dig på jorden.

– Det är så pass billigt och fördelaktigt. Små- och storskaligt användande av solenergi måste bli en icke-fråga om vi ska få energisystemet på jorden att funka utan katastrofal klimatpåverkan, avslutar han.

Lagring av väderberoende energi i batterier
Vattenfall deltar i flera projekt för att utveckla möjligheterna för företag och hushåll att bli en del av elproduktionen. En av utmaningarna är att förbättra möjligheterna att lagra energi från gynnsamma perioder för sol- och vindenergi till när energin behövs oavsett förutsättningar för produktion. Ett par exempel är Vehicle to Grid, V2G, som kan bli en vinstaffär för både företag och hushåll. Tillsammans med batteritillverkaren Northvolt utvecklar Vattenfall också ett mobilt batteri, Voltpack Mobile System.