Ska Sverige ha ett elsystem som är mer stabilt men kostar mer, eller ett med lägre men mer varierande elpriser? Det är ett val som väntar landet. En utveckling med både låga och stabila elpriser bedöms som osannolik, enligt en ny rapport från Energiforsk.
– "Det är osannolikt att alla elkrävande industriprojekt som nämns i debatten blir av i tid, industrin kommer förmodligen elektrifieras i en något långsammare takt. Men den elintensiva industrin kan påverka utbyggnaden av ny elproduktion genom att teckna långsiktiga avtal med elproducenter eller själva engagera sig i ny elproduktion," säger Lars Bergman, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och en av rapportförfattarna.
Rapporten Elmarknaden 2035 analyserar hur den svenska elmarknaden kan fungera om tio år och vilka elpriser hushåll och industrier kan förvänta sig. Analysen bygger på två scenarier: ett där staten låter marknaden verka fritt och ett där staten tar ett större ansvar, bland annat genom att subventionera ny elproduktion. Rapporten konstaterar att framtidens system sannolikt kommer att ha inslag från båda scenarierna.
– "Låter vi marknaden styra får vi ett billigare men mer volatilt elsystem, låter vi staten ta ett större ansvar blir det tryggare men dyrare. Om vi väljer vägen med statliga subventioner är det viktigt att vara medveten om att det får konsekvenser på andra områden, men bägge vägarna har sina för- och nackdelar," säger Peter Fritz, oberoende energianalytiker och en av rapportförfattarna.
För att minska risken för effektbrist under perioder med hög efterfrågan behövs någon form av ersättning till företag som håller effekt tillgänglig. Dagens marknad, där ersättning ges enbart för levererad energi, behöver kompletteras oavsett vilket scenario som väljs.
Det kan göras genom att utöka systemet med effektreserv, där särskilda kraftverk får betalt för att stötta elsystemet vid bristsituationer. Kostnaden beräknas till 1 öre per kWh. Ett annat alternativ är en marknadsomfattande kapacitetsmekanism, där staten betalar alla elproducenter för att hålla effekt tillgänglig. Kostnaden för det beräknas till 10 öre per kWh.
– "Med en utökad effektreserv kommer elkunderna ibland att drabbas av höga elpriser, vilket de får hantera med ökad flexibilitet. En marknadsomfattande kapacitetsmekanism är mer byråkratisk än att låta marknaden styra, men om man värdesätter ett elsystem med större marginaler är det att föredra," säger Peter Fritz.
Oavsett väg konstaterar rapporten att elpriserna i Sverige troligen kommer att bli både högre och mer varierande.
– "Det går inte att bygga sig tillbaka till hur elsystemet sett ut historiskt, vi behöver omfamna den utveckling av marknaden och teknologin som pågår," säger Stefan Montin, ansvarig för forskningsprogrammet Nepp på Energiforsk.
Om studien
Elmarknaden 2035 ingår i forskningssatsningen Nepp och analyserar hur den svenska elmarknaden kan utvecklas fram till 2035. Studien behandlar frågor som statens roll, efterfrågan på el, vilka kraftslag som kan producera el, om marknaden behöver kompletteras med effektpriser samt hur finansiella verktyg kan hjälpa köpare och säljare att säkra elpriser.
Rapporten utgår från två scenarier: ett marknadsdrivet där staten inte deltar aktivt i investeringar, och ett med större statlig närvaro som inkluderar subventioner av ny elproduktion. Några av rapportens slutsatser:
Marknadsdrivet scenario
- Staten investerar inte i ny elproduktion.
- Effektreserven utökas, kostnad 1 öre per kWh.
- Elanvändningen ökar med 1,6 procent per år till cirka 185 TWh 2035, från dagens 135 TWh, förutsatt snabb och förutsägbar tillståndsprocess.
- Om tillståndsprocessen inte förbättras kan elanvändningen stanna runt 165–170 TWh.
- Landbaserad vindkraft byggs i större omfattning.
- Medelpriset på el bedöms bli 60–70 öre per kWh.
- Elexporten minskar, och antalet tillfälliga bristsituationer ökar.
- Energikunder använder fler timprisavtal och energilager för att matcha produktion.
- Flera planerade industriinvesteringar genomförs inte på grund av höga elpriser.
Scenario med mer statlig närvaro
- Staten subventionerar ny kärnkraft och havsbaserad vindkraft.
- En marknadsomfattande kapacitetsmekanism införs, kostnad 10 öre per kWh.
- Elanvändningen ökar med 2,5 procent per år till cirka 195 TWh 2035.
- Ny landbaserad vindkraft byggs begränsat, subventioner för kärnkraft och havsbaserad vind gör elpriserna lägre efter 2035.
- Risken för effektbrist är låg, och behovet av flexibilitet och batterier minskar.
- Elpriserna inklusive kapacitetsmekanism bedöms ligga runt 70–80 öre per kWh, med mindre variation än i marknadsscenariot.
