Svensk produktion av solel växer kraftigt. Från att ha varit nästan osynlig så ökade produktionen av solel med 40 procent under 2021. Då producerades cirka 0,7 TWh solel in till nätet enligt Svenska Kraftnät. Under sommarmånader genererar solelen drygt 5 procent av elbehovet i Sverige.
Av Peter Höök
I början av året 2021 fanns cirka 65 800 nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige, vilket är en ökning med nästan 21 800 sedan föregående år. Den totala effekten genererade av solceller ökade med 56 procent mellan 2019 och 2020. Statistiken över antal nätanslutna solcellsanläggningar utförs av Energimyndigheten.
Totala effekten från solcellsanläggningar i Sverige uppgår till 1 089 Mwh, vilket motsvarar cirka 0,8 procent av Sveriges totala energiförbrukning. Det kan jämföras med kärnkraftens bidrag på cirka 180 Twh. Solelen står alltså för cirka 0,4 procent av landets elproduktion medan vattenkraft och kärnkraft stod för vardera 39 procent, vindkraft för 12 och värmekraft för 10 procent. Den totala elproduktionen 1019 uppgick till 165 600 Gwh.
Ett dilemma med solelstatistiken är att den egenproducerade elen inte ingår. Närmare 100 tusen solcellsanlägningars bidrag till landets elproduktion finns alltså inte med i statistiken. Bedömare menar att om dessa fanns med så är en mer rättvisande siffra för solelens bidrag till svensk elproduktion någonstans mellan 8 och 9 procent.
Den tekniska utvecklingen fortsätter i snabb takt och solceller får allt bättre verkningsgrad och görs av allt billigare material. Tillverkningsprocessen gynnas också av skalfördelar då den globala marknaden för solceller vuxit snabbt. Kostnaderna för solceller har sjunkit med cirka 80 procent de senaste tio åren och fortsätter nedåt.
Utvecklingen av solcellsteknik går snabbt framår men det kommer att dröja innan solelsproduktionen kommer att utgöra en betydande del av Sveriges totala elproduktion. Den kraftiga ökningen av energipriserna kan dock accelerera solelsproduktionen, särskilt när det gäller egenproducerad el.