Forskare vid Aalto-universitetet i Finland har gjort beräkningar som ska visa på att solvärme skulle kunna stå för 80 procent av hushållens uppvärmning i Norden. Det vill säga om kostnaden hamnar i nivå med andra alternativ för uppvärmning, rapporterar Dagens ETC.
– Resultatet har beräknats för förhållandena i Finland, men gäller i princip även för Sverige, Norge och på annat håll på samma breddgrad. Visserligen påverkar de lokala förhållandena i någon mån, säger Hassam ur Rehman, som disputerar i ämnet, i ett pressmeddelande.
Beräkningarna som har kommit fram med siffran 80 procent, ska syfta på den övre gränsen för hur mycket av uppvärmningen som kan täckas med förnybar energi. Det ska alltså bero på vilket tekniskt utförande som används, de verkliga siffrorna spänner mellan 53 och 81 procent, skriver Dagens ETC.
Forskarna har fått sina resultat från simuleringar där solfångare på byggnader samverkar med bland annat kortvarig värmelagring i vattenfyllda ackumulatortankar och säsongslagring i borrhål. Den exakta värmevinsten beror alltså på hur komponenter kombineras.
– Exempelvis i Finland går över 80 procent av energiförbrukningen åt till att värma byggnader och vatten, och behovet ökar hela tiden. Solenergi ger ekonomiskt rationella möjligheter att samla energi för ändamålet och minska koldioxidutsläppen, i synnerhet i södra Finland, där största delen av befolkningen bor, säger professor Kai Sirén på Aalto-universitetet i samma pressmeddelande.
Martin Johansson, analytiker vid enheten för förnybar energi på Energimyndigheten tror dock inte att ett byte av system helt skulle lösa alla problem.
– Det är klart att det förmodligen skulle ge färre utsläpp, men om vi tittar på fjärrvärmesystemen som finns i dag ger de redan väldigt lite utsläpp, med vissa lokala undantag. Ett byte till ett annat system skulle inte nödvändigtvis sänka utsläppen så mycket, säger Martin Johansson.
Martin Johansson menar också att de system som de finska kalkylen har använt sig av (värme som kan lagras i ackumulatortankar och borrhål, för kort och långsiktig lagring) finns inte många verksamma i dag. Vilket alltså skulle kräva stora investeringar med resursförbrukning och ökade miljökostnader som följd.
– Man skulle ju kunna behålla infrastrukturen för fjärrvärme samtidigt som man bygger ut ett system för solvärme, men det låter som en dyr lösning. Om man har ett fungerande system är det nog bra att köra vidare på det, säger han.
– Det beror helt på hur vår användning ser ut. Om vi skulle minska vårt behov av värme via till exempel passivhus så kanske kraftvärme blir överflödigt. Med nuvarande behov är det dock en bra lösning.
– Jag tycker att a och o är att det som driver systemet är förnybart. Det är klart att en del av det som förbränns till fjärrvärme är fossilt, alltså avfall. Det bästa skulle förstås vara om vi kunde minska på det, men när vi ändå har så mycket avfall är det bättre att göra el och värme av det än att lägga det på deponi.
