Elnätet utvecklas för att klara energiomställningen

Förutom att många ledningar behöver förnyas innan de blir för gamla måste det svenska transmissionsnätet också byggas ut med nya ledningar för att Sverige ska kunna fortsätta ha en trygg och pålitlig elförsörjning trots att samhällets elförbrukning ökar kraftigt och för att det ska vara möjligt att bygga ut produktionen av förnybar el. När gamla ledningar byts ut eller det byggs nya ledningar används som regel 400-kilovolts luftledningar. Foto: Svenska kraftnät/Tomas Ärlemo

Det svenska transmissionsnätet, som utgör grunden för landets elförsörjning, består idag av cirka 16 000 kilometer kraftledningar, drygt 175 transformator- och kopplingsstationer samt utlandsförbindelser med både växel- och likström. Förutom att många av dessa ledningar och stationer börjar närma sig slutet av sin livslängd bedömer Svenska kraftnät, som förvaltar och utvecklar transmissionsnätet, att elförbrukningen kommer att öka mycket kraftigt, både på kort och lång sikt, till följd av den pågående elektrifieringen av samhället. Det ställer, tillsammans med anslutningen av ny förnybar elproduktion i form av bland annat vindkraft, stora krav på transmissionsnätet. Svenska kraftnät arbetar därför för fullt med att förnya och förstärka elnätet.

AV  ALARIK HAGLUND

För att Sverige ska kunna fortsätta ha en trygg och pålitlig elförsörjning trots att samhällets elförbrukning ökar kraftigt och för att det ska vara möjligt att bygga ut produk-tionen av förnybar el är det utöver att många ledningar och stationer måste förnyas innan de blir för gamla också nödvändigt att bygga ut det svenska transmissionsnätet med nya ledningar och stationer.

– Vi försöker hänga med i svängarna, men det tar tid att bygga nya ledningar och förändringarna kommer mycket snabbt, säger Ulf Moberg, som är teknisk direktör på Svenska kraftnät.

bild
Ulf Moberg är teknisk direktör på Svenska kraftnät. Foto: Svenska kraftnät/Tomas Ärlemo

400-kilovolts luftledningar
Ledningarna i det svenska transmissionsnätet är nästan uteslutande växelströmsledningar med hög spänning. Som det ser ut idag är tre fjärdedelar av ledningarna på 400 kilovolt och en fjärdedel på 220 kilovolt.

När gamla ledningar byts ut eller det byggs nya ledningar för att förstärka transmissionsnätet, så att flaskhalsarna minimeras och det är möjligt att överföra mer el, används som regel 400-kilovolts luftledningar. Det beror på att ledningar med hög spänningsnivå är både effektiva och driftsäkra, tack vare att större mängder el kan transporteras i ledningarna och att överföringsförlusterna procentuellt sett blir lägre. Luftledningar är dessutom, förutom att de har en betydligt högre tillgänglighet, mer kostnadseffektiva än nedgrävda kablar, som är fyra till sex gånger så dyra att bygga och bara har hälften så lång teknisk livslängd.

Nedgrävda växelströmskablar kan emellertid  användas i undantagsfall, som på kortare sträckor i större stadskärnor, där det höga effektbehovet i kombination med den svårframkomliga stads- miljön gör att nedgrävning är det enda sättet att bygga ut elnätet.

För att kunna ta emot el från till exempel ny vindkraftsproduktion och se till att den kan trans-porteras vidare både inom och utanför landet behövs det förutom nya ledningar dessutom nya transmissionsnätsstationer som kan ta emot stora mängder ny elproduktion på olika platser i landet.

Största investeringspaket någonsin 
Det pågår just nu ett stort antal transmissions- nätsprojekt i Sverige och Ulf Moberg berättar bland annat att Svenska kraftnät sedan de  fick kännedom om nedläggningen av kärnkrafts-reaktorerna i södra Sverige startat upp flera  projekt för att öka överföringskapaciteten från norr till söder mellan elområde 2 och elområde 3.

Dessa projekt är en del av det så kallade NordSyd-paketet, som är Svenska kraftnäts största investeringspaket någonsin och innebär att stora delar av transmissionsnätet i mellersta Sverige kommer att förnyas och förstärkas för att möta de förväntade produktions- och  förbrukningsökningarna. 
Gränsen mellan elområde 2 och elområde 3,  det så kallade snitt 2, korsas idag av åtta 400- kilovoltsledningar och tre 220-kilovoltsledningar. Målsättningen med NordSyd-paketet är att överföringskapaciteten från norra till södra Sverige ska ökas från dagens cirka 7 300 mega-watt till mer än 10 000 megawatt. För att lyckas med det räknar Svenska kraftnät med att de kommer att behöva bygga cirka 2 000 kilometer ny ledning och bygga eller förnya omkring  35 stationer.

Totalt uppskattas satsningen, som förväntas pågå fram till 2040, att innebära investeringar på ungefär 75 miljarder kronor. 

bild
För att uppmuntra investeringar i havsbaserad vindkraft, där så mycket som 15 till 30 procent av totalkostnaden för ett projekt utgörs av anslutningen till land, fick Svenska kraftnät i uppdrag av den förra regeringen att bygga ut transmissionsnätet till havs. Illustration: Svenska kraftnät

Kustpaketet bidrar med 500 megawatt

I oktober 2022 meddelade Svenska kraftnät att de fattat inriktningsbeslut om cirka 29 miljarder kronor av NordSyd-paketets totala budget. Dessa inriktningsbeslut inkluderar bland annat en investering på preliminärt 14 miljarder kronor i det så kallade Kustpaketet.

Genom att ersätta äldre 400-kilovoltsledningar och 220-kilovoltsledningar längs södra  Norrlandskusten med en ny, cirka 300 kilometer lång, dubbelledning på 400 kilovolt, ska  Kustpaketet bidra med en ökad överförings- kapacitet mellan elområde 2 och elområde  
3 på cirka 500 megawatt.

Den nya dubbelledningen, som kommer att sträcka sig från Hjälta/Nässe utanför Långsele i Västernorrland till Mehedeby i Tierps kommun norr om Uppsala, ska börja byggas under 2023 och förväntas vara klar någon gång mellan 2032 och 2034.

Växande investeringsportfölj
Ulf Moberg talar också om att Svenska kraftnät håller på att projektera och planera för att bygga ledningar norrut i syfte att förstärka transmis-sionsnätet och göra det möjligt att tillgodose det effektbehov på många tusen megawatt som kommer att uppstå till följd av de nya industri-satsningar som görs utmed övre Norrlandskusten, med fokus på fossilfri produktion av bland annat stål.

– Det är projekt på gång överallt. Vi håller även på med att öka nätkapaciteten i de större städerna, som Malmö, Göteborg och Stockholm. Investeringsportföljen blir hela tiden större, både när det gäller antal projekt och kostnad. På tio års sikt pratar vi om totalt 100 miljarder kronor i planerade investeringar, kommenterar Ulf Moberg.