Tysklands regering har enats om ett stödpaket värt 1,6 miljarder euro för att mildra effekterna av stigande bränslepriser. Beslutet kommer efter en intern konflikt i koalitionen om hur energikrisen ska hanteras.
Bakgrunden är kraftigt stigande oljepriser till följd av kriget i Iran, som har skakat de globala energimarknaderna. Som en del av åtgärderna sänks energiskatten på bensin och diesel med cirka 0,17 euro per liter under två månader.
Tillfällig skattesänkning ska dämpa prischock
– Det här kriget är den verkliga orsaken till de problem vi upplever i vårt eget land, sade förbundskansler Friedrich Merz vid en presskonferens enligt Reuters.
Regeringen uppmanar samtidigt oljebolagen att fullt ut föra vidare skattesänkningen till konsumenterna – något som långt ifrån är självklart.
Kritik mot att åtgärden kan gynna oljebolag
Flera ekonomer och branschföreträdare ifrågasätter effekten av åtgärden. Enligt Marcel Fratzscher vid forskningsinstitutet DIW Berlin riskerar en betydande del av skattesänkningen att hamna hos oljebolagen i stället för hos konsumenterna.
– En stor del av skattesänkningen kan hamna i oljebolagens kassor, säger han och kritiserar samtidigt att åtgärden inte stimulerar minskad bränsleförbrukning.
Även bensinstationsbranschen varnar för samma utveckling och kräver att regeringen inför prisregleringar om stödet ska få genomslag.
Den interna oenigheten inom regeringen har dessutom väckt frågor om dess handlingskraft. Diskussioner om en eventuell övervinstskatt på oljebolag ledde till öppna motsättningar mellan finansminister Lars Klingbeil och ekonomiminister Katherina Reiche.
Pressad ekonomi och ny skattepolitik
Som en del av paketet får företag möjlighet att betala ut en skattefri bonus på 1 000 euro per anställd. Bonusen undantas från både arbetsgivaravgifter och sociala avgifter.
Samtidigt befinner sig Tyskland i ett ekonomiskt pressat läge, med svag tillväxt och störningar i världshandeln. Energikrisen förstärker problemen och sätter ytterligare press på regeringen.
Merz meddelade också att Tyskland kommer att motsätta sig planerade skärpningar av EU:s koldioxidregler för hybridbilar från 2027. I stället vill regeringen driva en mer teknikneutral linje inom EU, där även fordon som drivs med alternativa bränslen ska erkännas.
Parallellt förbereds bredare inkomstskattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare från januari 2027.
Beslutet om bränsleskatten ses som ett första test för den nya regeringen – och visar hur snabbt interna motsättningar kan blossa upp i ett läge där både geopolitik och ekonomi sätter politiken under hård press.
Källa: Reuters
Fakta:
Skattesänkningar på bränsle har tidigare haft begränsad effekt på konsumentpriser i Europa, då delar av lättnaderna ofta absorberas av energibolag eller påverkas av globala oljepriser snarare än nationell politik.
