Solceller och batterier – vinsterna mindre än väntat

Finländska sandbatterier. Foto: Fingrid
Finländska sandbatterier. Foto: Fingrid

I takt med att batteritekniken utvecklas och priserna sjunker marknadsförs allt oftare batterisystem som komplement till solcellsanläggningar. Kombinationen lyfts fram som ett sätt att öka flexibiliteten i elsystemet – men frågan om ekonomisk lönsamhet är långt ifrån avgjord.

- Det är svårt att uppnå ren ekonomisk lönsamhet, enligt beräkningar från forskare vid Åbo universitet.

Grundprincipen i elsystemet kvarstår – produktion och konsumtion måste alltid vara i balans. Batterier pekas ut som en lösning, framför allt för snabb och kortvarig reglering av nätet.

Batterier stabiliserar elnätet

Stora batterianläggningar byggs nu i snabb takt, ofta med syfte att leverera så kallade frekvensreserver. Detta system reagerar inom sekunder på små avvikelser i elnätets frekvens och bidrar till att stabilisera systemet.

Samtidigt växer en alternativ modell fram där många små batterier kopplas samman till ett virtuellt kraftverk. Även hushåll med solceller kan i teorin delta i denna marknad.

– Att använda hushållsbatterier i reservmarknaden kan ge intäkter, eftersom ersättningen för snabb reglering ofta är relativt hög, enligt analyser som presenteras i branschen.

Men möjligheten kräver teknisk kompatibilitet och styrsystem, och innebär att batteriet inte alltid står till hushållets fulla förfogande.

Begränsad lönsamhet i praktiken

Batterier kan användas på flera sätt – lagra överskottsel, utnyttja prisvariationer, minska effekttoppar, fungera som reservkraft eller delta i stödtjänster.

Trots detta visar beräkningar att lönsamheten i liten skala ofta är svag. Ett exempel är ett batterisystem på 10 kW och 15 kWh med en kostnad på cirka 10 000 euro.

Om batteriet laddas med billig el och används när priset är högre, kan vinsten per cykel vara några euro. För att återbetala investeringen krävs då tusentals laddningscykler.

– Med dagens elpriser i Finland är det svårt att uppnå ren ekonomisk lönsamhet, enligt beräkningar från forskare vid Åbo universitet.

Kombinationen med solceller förbättrar kalkylen något, eftersom egenproducerad el minskar kostnader för nätavgifter och skatter. Men även då är återbetalningstiden lång.

Nya avgifter och reservmarknader påverkar

Ett område där batterier kan få ökad betydelse är hantering av effekttoppar. Förslag om så kallade effektavgifter innebär att elkunder betalar extra vid höga belastningstoppar.

Här kan batterier användas för att jämna ut förbrukningen och undvika avgifter. Men besparingarna för hushåll är ofta begränsade till några hundra euro per år.

Reservmarknaderna lyfts ofta fram som en möjlig intäktskälla, men även där finns osäkerheter.

– Historiska intäkter används ofta i marknadsföring, men de är ingen garanti för framtida avkastning. Ökad konkurrens kan pressa priserna, enligt analyser från branschen.

Reservkraft och självförsörjning

Utanför den rena ekonomiska kalkylen finns andra motiv. Batterier kan fungera som reservkraft vid strömavbrott, något som är särskilt relevant i områden med sämre nätstabilitet.

I kombination med solceller kan hushåll under sommarhalvåret i stor utsträckning klara sin egen elförsörjning. Under vintermånaderna krävs dock alternativa energikällor.

För företag kan värdet av säker elförsörjning vara betydligt högre än för hushåll, särskilt i verksamheter där avbrott snabbt leder till ekonomiska förluster.

Investering kräver noggrann analys

Sammanfattningsvis pekar utvecklingen på att batterier får en allt större roll i energisystemet, men att investeringsbeslut kräver noggrann analys.

Solceller har blivit betydligt billigare och är i många fall en självklar investering. Batterier däremot befinner sig fortfarande i ett skede där nyttan ofta är beroende av flera faktorer – elpriser, stödtjänster och individuella behov.

– Batterier erbjuder flexibilitet och säkerhet, men den ekonomiska nyttan är i många fall osäker, enligt analyser i branschen.

Källa: analys och resonemang av Jouko Lampila samt forskningsresultat från Åbo universitet.

Fakta:

Batterilagring används främst för kortsiktig balans i elsystemet. Tekniken utvecklas snabbt, men lönsamheten i småskaliga installationer är i dag starkt beroende av elpriser, regleringar och marknadsutveckling.