Solceller har använts sedan 1950-talet, först i rymden för att förse satelliter med elektricitet och från 1970-talet även på jorden. Intresset för solkraft har vuxit under senare år, både i samhället i stort och inom de areella näringarna, i takt med en omställning mot förnybara energikällor.
I Sverige har solceller traditionellt placerats på byggnader, men de senaste åren har intresset för större markbaserade anläggningar ökat. Hittills har många av dessa etablerats på jordbruksmark, men nu undersöks även möjligheterna i skogsmiljöer.
Det finns flera frågor som behöver belysas i samband med detta. Hur står sig Sverige i jämförelse med andra länder? Vad påverkar beslut om investeringar i solcellsanläggningar? Vilka konsekvenser får en etablering för skogens kolbalans och vilken betydelse har detta för anläggningens klimatpåverkan? Dessutom behöver effekterna på den biologiska mångfalden undersökas när skogsmark ersätts med solpaneler.
När förnybar energiproduktion byggs ut är lokalisering och utformning viktiga faktorer. Det väcker frågor som: vad avgör vilka platser som bedöms lämpliga av solparksföretag och hur arbetar dessa aktörer med naturvärden vid en etablering? Vidare kan det skilja sig mellan etableringar på jordbruks- och skogsmark när det gäller tillståndsprocesser och byggnation.
Civilsamhällets engagemang är en viktig del av planeringen av solcellsparker. "Lokalt engagemang är en central del i vår demokrati där medborgare bidrar till och aktivt formar utvecklingen." Frågan är hur lokalbefolkningen kan involveras i valet av plats och utformning av större anläggningar.
Tid och plats
Seminariet hålls måndagen den 16 juni 2025 kl. 9–12 på KSLA, Drottninggatan 95 B, Stockholm, samt via Zoom.
