Den pågående energiomställningen innebär ökade krav på samordning i utbyggnaden av det svenska elsystemet. För att möta den växande efterfrågan på el krävs både investeringar och bättre förståelse för de processer som påverkar hur snabbt ny elproduktion och nya elnät kan etableras. Det visar en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet och Profu inom Energiforsks program Nepp.
Studien analyserar ledtider i planering, tillståndsprocesser och etablering av elproduktion och elnätsutbyggnad. Resultaten pekar på att dessa ledtider ofta är en begränsande faktor för hur snabbt systemet kan byggas ut, där tillståndsprocesser och nätanslutning framstår som centrala hinder.
– Vi tror att rapporten kan bidra med viktiga insikter om de möjligheter och utmaningar som präglar en hög utbyggnadstakt i elsystemet. Utbyggnaden formas av ett komplext samspel mellan tekniska, institutionella och ekonomiska faktorer, vilket understryker behovet av ett brett systemperspektiv i analyser av utbyggnadstakten, säger Erik Lindblom, specialist i tillstånds- och miljöprövningar vid IVL.
Enligt studien innebär regeringens planeringsmål om 300 TWh el till 2045 att nya projekt behöver initieras i ett tidigt skede. De ledtider som identifierats gör att beslut om ny kapacitet i många fall behöver fattas långt innan behovet uppstår.
– Redan i dagsläget kan ett underskott av påbörjade projekt identifieras i förhållande till de planer som finns, vilket skapar en investeringsskuld, säger Mikael Malmaeus, forskare vid IVL.
Samtidigt visar resultaten att även kortare ledtider eller högre genomförandegrad endast delvis minskar gapet mellan planerad och möjlig utbyggnadstakt. Förutsättningarna påverkas också av marknadsläget och investeringsviljan över tid.
– Investeringsviljan varierar över tid och kan i vissa lägen utgöra en lika viktig begränsning som de formella ledtiderna, säger Erik Lindblom.
Rapporten sammantaget pekar på att en snabbare utbyggnad av elsystemet kräver åtgärder inom flera områden samtidigt. Det handlar bland annat om kortare ledtider, stabila investeringsförutsättningar och bättre samverkan mellan elproduktion, elnät och elanvändning.
