Global uppvärmning på 2 grader kräver att produktionen av solenergi måste sjudubblas jämfört med dagens nivå

Sol- och vindenergi är redan idag billigare, visar Statkrafts studie, än sina fossila konkurrenter och idag får de som byggde vind- eller solparker för tio år sedan idag får fyra gånger så mycket förnybar energi för pengarna. Foto: Stock/ Terzic

Investeringar i förnybar energi slog återigen rekord under 2020 trots en makroekonomisk nedgång. Investeringarna måste dock mer än fördubblas på årsbasis under de kommande 30 åren om den globala uppvärmningen ska hållas under 2 grader, visar Statkrafts årliga klimatrapport.

Varje år, med okuvlig optimism, publicerar Statkraft sin analys för ett lågutsläppsscenario, där det statliga norska företaget med mindre fokus på extrema väderhändelser och smältande inlandsis istället fokuserar på hur världen kan hålla temperaturhöjningarna till ett minimum.

2019 kunde Statkraft meddela den uppseendeväckande slutsatsen att det inte bara var möjligt att hålla den globala temperaturökningen på 1,5 grader istället för 2, utan att det skulle bli ännu billigare på grund av fallande priser på förnybar energi.

Under 2021 har sådana goda nyheter kommit fram i bakgrunden och i presentationen av årets analys, varnar vd Christian Rynning-Tønnessen för återfall tillbaka till gamla vanor i spåren av corona och ett 2020 där globala CO2-utsläpp för första gången sedan den industriella revolutionen föll jämfört med föregående år.

-Världen är mobiliserad och redo att samarbeta med ett mål i åtanke, nämligen att minska uppvärmningen av vår planet, säger Christian Rynning-Tønnessen i en kommentar.

"Med en gradvis återöppning av samhället kommer utsläppen att stiga tillbaka till samma nivå som före pandemin. Det förstärker bara vårt budskap att en storskalig omorganisation av energisystemet är absolut nödvändig om vi överhuvudtaget ska hamna nära 1,5-gränsen.

Målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader har dock glidit något i bakgrunden av Statkrafts analys, där det påpekas att det kommer att krävas "en betydande tempoförändring.”

I relation till utvecklingen av förnybar energi finns det dock goda nyheter. Expansionen 2020 slog nya rekord trots ett tydligt makroekonomiskt bakslag och ökade med sju procent jämfört med 2019.

Den dåliga nyheten är att det enligt Statkraft kommer att krävas en fördubbling av 2020-års utbyggnad varje år under de kommande 30 åren om den globala uppvärmningen ska hålla sig inom Parisavtalets mål på 2 grader.

Det innebär att produktionen av vindenergi måste vara 21 gånger så stor som idag, medan produktionen från solenergi måste sjudubblas jämfört med dagens nivå om det ska lyckas.

Elektrisk effektivitet

På goda nyhetersavdelningen kan Statkraft också i årets rapport konstatera att denna utveckling kommer att ske på marknadsmässiga villkor.

Och det är goda nyheter för klimatet, eftersom andelen el av den totala energiförbrukningen enligt Statkraft förväntas öka fyrdubbelt till 2050, så att den kommer att uppgå till 47 procent.

Anledningen till detta är enligt Statkraft att det är nästan omöjligt att konkurrera med el när det gäller energieffektivisering. Till exempel är en värmepump eller en elbil tre gånger så energieffektiv som sin fossila motsvarighet i en naturgaspanna eller en bil med förbränningsmotor, konstaterar norrmännen.

Vätgas är nyckeln

Men 47 procent är dock inte på något sätt 100 procent, och om samhället ska koldioxidutlösas måste fler gröna energiformer medverka. Detta gäller särskilt inom tung industri som stål- eller cementproduktion.

Här lyfter Statkraft, liksom många andra före dem, fram grönt väte som insexnyckeln som kan spänna i sektorer där direkt elektrifiering av olika anledningar inte fungerar.

Statkrafts analyser tyder på att 9,6 procent av den globala efterfrågan på el år 2050 kommer att gå till vätgasproduktion, med Europa som en region som toppar med ett elbehov på över 20 procent för vätgasproduktion.

Spridningen av vätgas kommer att gå hand i hand med utvecklingen av förnybar energi, där fluktuationer i elpriserna på grund av vädrets nycker spås sänka priset på grön väteproduktion, som med sin flexibilitet kan producera när priset är som lägst.

Prissänkningen för vätgasproduktion kommer dock inte att ligga i linje med vad vi har sett inom förnybar energi, skriver Statkraft. De senaste fem åren har priset på elektrolysanläggningar sänkts med 60 procent och i takt med standardisering och ytterligare effektivisering.

Källa: Statkraft