Efter flera rekordår i samband med pandemin och stigande elpriser har solenergibranschen återgått till en mer stabil tillväxttakt. Samtidigt utmanas branschen av frågor som berör tillgången till investeringar, effektavgifter och flexmarknader.
Text: Annika Wihlborg
– Solenergibranschen består av tre primära segment: villasegmentet, storskaliga solenergiparker samt storskaliga takanläggningar på i huvudsak industritak. Utvecklingen i dessa tre segment har på senare år gått åt lite olika håll. Villasegmentet, som exploderade i samband med pandemin, Ukrainakrisen och det höjda avdraget för grön teknik för solcellsinstallationer, rasade sedan med cirka 60 procent fram till våren 2025. Sedan dess har marknadsläget stabiliserats något, och där installatörer under senaste året sett tillväxt driven framför allt av batteriinstallationer. Nu står villamarknaden på en mer stabil grund, säger Anders Hjärpe, tillförordnad vd på Svensk Solenergi.
Internationella investerare ratar Sverige
När det gäller storskaliga solenergiparker fortsätter branschen att identifiera lämplig mark och utveckla projekten till den punkt som kallas för RTB, ”ready to build”. Tillväxten har dock bromsats av att det faktum att många, både svenska och internationella investerare hellre investerar i solparksprojekt i exempelvis Nederländerna och Tyskland, som i mångt och mycket betraktas som mer mogna och stabila marknader, och vilka också har generellt högre elpriser och fungerande stödsystem på plats.
I segmentet storskaliga takanläggningar har 500 kW-gränsen för energiskatt i många år bromsat utvecklingen. Den som förfogar över en eller flera solcellsanläggningar som överstiger 500 kW räknas som elproducent och blir skattskyldig för all den el som produceras och konsumeras bakom den egna elmätaren, medan anläggningar som producerar mindre än 500 kW är energiskatteskattebefriade.
– Många sådana solenergianläggningar har därför installerats för att nå en maximal gräns på 499 kW, för att hålla sig under skattegränsen, trots att fastighetsägarna många gånger vill ha betydligt större anläggningar. Vår bedömning är att tillväxten i det här segmentet kan ta ordentlig fart om skatten tas bort. Detta är också en av våra viktigaste fokusfrågor under 2025 och 2026. Det råder generellt en bred politisk enighet kring att skatten bör och kan tas bort, vilket är glädjande eftersom det skulle ge snabb effekt, säger Anders Hjärpe.
Symmetriska effektavgifter
En betydelsefull fråga för branschen berör effektavgifter.
– Elnätsavgifter ska ge incitament till effektivt nyttjande av elnätet, utan att i onödan hämma deltagande på elmarknaderna. Effektavgiften bör därför vara hög under de verkliga högsta topplasttimmarna och annars låga, inte baserat på schabloner eller otydliga månadseffekter. De bör dessutom utformas symmetriskt, så att produktions- och batterianläggningar som stöttar elnätet under höglasttimmar belönas på samma sätt som att ett utnyttjande av nätet kostar pengar vid dessa perioder. På så vis kan främst batterier, men även produktionsanläggningar i viss utsträckning, göra stor nytta, säger Anders Hjärpe.
Flexibilitet är nyckeln till att energisystem och elnät, genom förnybar energiproduktion och batterilagring, bidrar till bättre systemutnyttjande och minskat behov av kostsam nät- och kapacitetsutbyggnad. Marknaden för dessa flextjänster är emellertid fortfarande omogen, med begränsat tillträdet, otydliga prissignaler och ineffektivt utformade nätavgifter. Dessutom saknas tydliga principer för hur aktörer ska hantera obalansansvaret vid lokala flexaktiveringar, vilket ytterligare kan begränsa tillträdet.
Andra relaterade utmaningar är långa handläggningstider, allt dyrare anslutningsavgifter och en allmän osäkerhet i nätanslutningsprocesserna, vilket bromsar etableringen av solparker och i viss mån även större takinstallationer.
– Vi verkar för korrekta prissignaler som speglar flexibilitetens värde och ger rättvisa och tydliga villkor för de som vill vara med och bidra, såväl som att vi driver frågan om transparenta nätanslutningsprocesser. Vårt mål är att solparker och större takprojekt inte ska fastna i långa och oförutsägbara handläggningar, och att effektavgifterna ska ge korrekta styrsignaler som avlastar nätet, säger Anders Hjärpe.
