Hur kan solcellsparker bidra till att hantera klimatkrisen och minskningen av biologisk mångfald? Det ska ett nytt europeiskt forskningsprojekt undersöka med HSB Solpark i Strängnäs som testområde.
Under tre år kommer forskare att genomföra mätningar och inventeringar i solparken och dess närmiljö. Genom bland annat insektsfällor, jordprover och artinventeringar ska man jämföra livet i solparken med den biologiska mångfalden utanför. Syftet är att förstå hur solparker kan stödja ekosystem samtidigt som de producerar förnybar energi.
Projektet ingår i det internationella initiativet Bio Solar, som samlar forskare från flera europeiska länder. Fokus ligger på att utveckla solparker som naturbaserade lösningar (NBS) – platser som kombinerar energiproduktion med återställning av naturvärden och ökad resiliens i jordbrukslandskap.
– Solparker ses ofta enbart som energianläggningar, men vi vill visa att de kan vara mycket mer än så. Om de planeras och förvaltas rätt kan de bli viktiga livsmiljöer för växter, insekter och andra djur, samtidigt som de skapar samhällsnytta och förnybar el, säger Joakim Mård, förvaltare av HSB Solpark i Strängnäs.
En europeisk jämförelse
Studierna i Strängnäs är en del av ett större samarbete som jämför solparker i olika europeiska klimatzoner – från torra miljöer i Spanien och Portugal till fuktigare förhållanden i Sverige och Polen. Forskarna vill på så sätt förstå hur lokala klimatförutsättningar påverkar ekosystemen i och kring solparker.
Betydelse för samhälle och politik
Resultaten väntas ge ny kunskap som kan påverka både politiska beslut och praktiska lösningar för framtidens energisystem. Målet är att ta fram riktlinjer för hur solparker kan utformas för att både producera grön energi, stödja biologisk mångfald och bidra till lokal samhällsnytta.
