Svensk Solenergi är en branschförening med cirka 270 medlemsföretag som tillsammans representerar den svenska solenergibranschen. Genom att skapa opinion och påverka beslutsfattare arbetar de för att utveckla solenergin i Sverige. Nordisk Energi har samtalat med Anna Werner, vd för Svensk Solenergi, om branschen och prognosen, vi har jämfört fördelar med nackdelar samt diskuterat utmaningarna och framtiden för svensk solenergi.
Solenergianläggningar har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren, ändå ligger vi fortfarande långt efter övriga Europa. Det finns möjligheter att utvinna mer solenergi i Sverige än man gör idag - för att lyckas, måste dock flera regelverk ändras, menar Anna Werner.
- Marknaden är inne i en boom. Jag har varit vd för svensk solenergi i två år och boomen tog fart precis då – det kom allt större nya solcellsparker hösten 2019, sedan dess har parkerna inte vuxit särskilt mycket i storlek eftersom det är svårt att få tillstånd för de största parkerna, säger Anna Werner. Hon fortsätter:
- Övriga segment, små anläggningar eller takanläggningar går bra av olika anledningar. Det är en långsiktig, underliggande positiv trend vi ser. Solparkerna ökar i antal men storleken på parkerna ökar inte så mycket som vi kanske trodde för några år sedan att den skulle göra.
Solcellstöd ersatt av gröna avdraget
Förra året, 2020, kom ett politiskt beslut om att ta bort solcellstödet vilket innebar att marknaden sjönk under förra hösten, berättar Anna.
- Företag har nu anpassat sig och köper solcellsanläggningar utan stödet och för privatpersoner har det gröna avdraget kommit, vilket gör att antalet installationer ökar kraftigt i år igen.
Det politiska beslutet om att ersätta solcellstödet med det gröna avdraget har positiva effekter på samhället på det sätt att det gör svarta jobb vita samt ökar sysselsättningen och tar bort skattekilar.
- Vi är jätteglada för det – det är mer förmånligt än rotavdraget och är mer riktat till gröna investeringar som solceller, batterier och laddstolpar. Många av våra medlemsföretag säljer dessa alla dessa gröna produkter.
100 000 nya nätanslutningar vid årsskiftet 2022
Anna Werner berättar att det just nu är många som vill bygga parker i Skåne, vilket innebär att länsstyrelsen där har många tillståndsärenden på bordet. Något som skvallrar om en ökande prognos.
- Vi hade omkring 66 000 nätanslutna solcellsinstallationer vid årsskiftet. Vi har tyvärr ingen statistik över de anläggningarna som inte är nätanslutna, så kallade stand-alone-anläggningar. När man installerar en solcellsanläggning måste man föranmäla det till sitt lokala elnäts-företag, eftersom de måste sätta dit mätare och förbereda nätet. De vet hur många som föranmäler och hur många som färdiganmäler när installationen är färdig – de i sin tur rapporterar detta till statistiska centralbyrån som sedan rapporterar siffrorna vidare till Energimyndigheten som publicerar statistiken i slutet på mars varje år. Svensk Solenergis prognos är att vi kommer ha 100 000 nätanslutna anläggningar nu till årskiftet 2021/2022 eller i vart fall någon gång vintern 2021/2022.
Det finns flera fördelar med solceller – de ger inte ifrån sig några ljud eller lukter, de drivs utan bränsle och släpper ut minimalt med utsläppt medan de används, inga rörliga delar som måste bytas ut. Nackdelen å andra sidan är att de har en låg kapacitetsfaktor – vilket betyder att de har relativt få timmar per år som solcellerna ger el. På ett helt år har man precis 8 760 timmar, av de timmarna har man ungefär 830–1 100 timmar som anläggningen ger el.
Solbranschen är fortfarande liten i Sverige
– Vi är omkring 5 000 personer i dagsläget. Det är inte många som för solkraftens talan – jämför man de etablerade kraftslagen är de stora industrier med tiotusentals personer som är anställda och lever på det kraftslaget. Vi måste ibland skrika högt för att synas i debatten. Det positiva är att många som arbetar med de mer etablerade kraftslagen, till exempel vind, kärnkraft eller vattenkraft även satsar på solkraft – vilket är ett tecken på att även de ser solkraften som ett stort kraftslag i framtiden.
Minsta, men snabbast ökande kraftslaget
Idag kan man säga att solenergin är det minsta kraftslag som finns med i statistiken.
- Vi kommer bli större. Vi är det snabbast växande kraftslaget i världen. I Sverige har vi bara en procent av vår elproduktion från sol. Medan Tyskland ligger på tio procent. Vi kommer att få mer solkraft här också. Hur fort det kommer gå beror på samverkan mellan olika myndigheter och politisk vilja att förbereda vägen för solkraft. Solkraften kommer öka, det är inget snack om saken, det är bara att snegla på andra länder.
Problemet, enligt Anna Werner, är att efterfrågan ökar kraftigt över hela världen, vilket innebär att det är många, inte bara svenska villaägare, som vill köpa komponenterna som behövs i en solcellsanläggning.
- Man behöver både solpaneler och en växelriktare. Man vill även ha ett batteri så att man kan spara sin el till när elpriset är högt.
Månadsvis statistik
Genom månadsvis statistik, som går att följa på Svensk Solenergis hemsida, över antalet föranmälningar, kan man se att det finns 38% fler föranmälningar under årets första åtta månader än under samma period förra året, vilket vi ser som en mycket positiv trend vad gäller föranmälningar.
- Det finns också på vår hemsida mätbar statistik där man i realtid kan se hur stor andel av de installerade solcellsanläggningarna som producerar el. På natten är effekten nere på noll för då producerar inga solceller i Sverige någon el, inte på vintern i varje fall. Men eftersom väder och vind ser olika ut över landet, samt att solen går ner olika tider över landet så kan man se att det skiljer sig mellan till exempel Stockholm och Skåne. Det betyder med andra ord att även om man har en solcellsanläggning som inte producerar el hela tiden har man andra anläggningar som är utspridda över hela landet och gör det, vilket gör att man tillsammans ändå har en relativt hög utnyttjandegrad av solcellsinstallationerna, förklarar Anna.
Det mesta av insatsvarorna utvinns eller tillverkas i Kina. Stora köpare av solcellsinstallationer är nu även marknader som Indien - Joe Biden tror på 40 procents solkraft i USA - Det är med andra ord stora ekonomier som importerar mycket elektronik nu från Kina, vilket gör att priserna går upp och gör det svårt för oss i Sverige att få tillräcklig tillgång med komponenter till vår lilla marknad, som visserligen växer snabbt, men det är svårt att konkurrera med jätteordrar från Indien, exempelvis.
Kineserna själva bygger ut otroligt mycket solkraft. Solcellsfabrikerna i Kina är ofta täckta med solceller på taket, så att mycket av den el som används för att tillverka solceller kan komma från solkraft. De har en politik som gör det förmånligt med solenergi.
De största anläggningarna i Sverige som är över en halv megawatt i storlek betalar energiskatt på egenanvänd el. Det är något så tokigt som att betala skatt på den el du producerar och använder själv. Men småhusägare slipper betala skatt på egenanvänd el.
Teknologi under utveckling
Det här är ett nytt kraftslag där teknologin är under utveckling. Egentligen är det flera teknologier där den vanligaste är monokristallina, släta och svarta – men det finns också tunnfilmssolceller. Det mesta av koldioxidutsläppen från solceller sker under framförallt tillverkningen och även transporten.
- Det är flera processer i tillverkningen där det går åt el. Du behöver el både för att utvinna råvarorna och för att göra solceller. Om elen produceras med kolkraft är utsläppen höga per kilowattimme som anläggningen ger, men om de görs med vattenkraft eller solkraft blir det lägre klimatutsläpp.
Vad som styr vad solcellerna har för klimatutsläpp under livstiden om man tar alla kilowattimmar el som man får från anläggningen och tittar på allt koldioxidutsläpp som skett under tillverkning, transport, användningsfas och nedmontering, så beror det mycket på vilken typ av solceller det handlar om, hur långt de har transporterats samt vilken energi man använt för att framställa dem.
Positiv klimatnytta
- Vi har kommit fram till att solkraft har positiv klimatnytta i Sverige. Det har att göra med att vi exporterar el till Baltikum, vilket betyder att vi tränger undan kolkraft, medan vi i Sverige tränger undan vattenkraft, vilket inte är lika bra. Vi gör stor klimatnytta med den solel som exporteras.