Rekordår för svensk elexport

Fredrik Sandberg/TT: Vindkraften sätter stadigt nya rekord i takt med fler vindsnurror i drift. Arkivbild.
Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT: Både sol- och vindelen ökar. Men kalla, vindstilla vinterdagar sätts systemet på prov, då blir det mindre produktion och samtidigt ökad elanvändning. Arkivbild.

De flesta kraftslagen producerade mer el 2019 än året innan. Det medförde en nettoexport, export minus import, av el på 25,8 terawattimmar (TWh), motsvarande ungefär vad tre kärnkraftsreaktorer levererar under ett normalår.

Jämfört med 2018 handlar det om en ökning av nettoexporten på 50 procent. Det gamla exportrekordet lyder på 23 TWh, från 2015, enligt statistik från branschorganisationen Energiföretagen. Mest av exporten går till Finland medan det mesta av importen kommer från Norge.

Elpriset på elbörsen Nordpool hamnade i snitt nio öre lägre än året före, 41 öre/kWh.

Framför allt är det vindkraften som bidrar till den ökade nettoexporten. Jämfört med 2018 ökade produktionen av vindkraftsel med drygt 17 procent till 19,5 TWh, tolv procent av den totala svenska elproduktionen, en siffra som kommer att stiga ordentligt framöver i takt med alla investeringar i nya vindkraftsparker.

Solelen ökade mest, plus 53 procent, men utgör fortfarande en försvinnande liten del av den totala produktionen.

Rekordet sätts samtidigt som den politiska debatten går hög om kapaciteten i våra nät och kärnkraftens vara eller inte vara i framtiden. Men total produktion, effekt när det är som kallast och kapacitetstak i elnäten är inte samma sak. Det är de två sistnämnda som hamnat i blåsväder.