Härdad aska från kraftvärmeverk blev till fast underlag

Parkeringsområdet för Östersund Solpark var som en leråker där leran nådde en bra bit upp på stövelskaften regniga dagar. På bilden är parkeringen på väg att prepareras med aska som underlag för en hållbar och stabil yta. Foto: Daniel Ivarsson

Parkeringen vid Östersund Solpark har förvandlats från leråker till fast underlag – med hjälp av aska. Restprodukten från Jämtkrafts kraftvärmeverk härdades och blev till betonghårt och, i dubbel bemärkelse, hållbart underlag.

— Askan vi använder är ett fantastiskt material. Den härdar likt betong när den fuktas med vatten, den får faktiskt samma kemiska bindning som cement. Trots att konstruktionen blir väldigt hård så blir den även seg, denna seghet tillsammans med egenskapen att isolera gör att konstruktionen står emot tjälskott, säger Daniel Ivarsson vid Jämtkraft.

Bortglömd resurs
Daniel Ivarsson jobbar på Jämtkrafts bränsleavdelning, han har under lång tid arbetat med aska och följt forskningen inom området. Han är bland annat delaktig i Askprogrammet som ligger under branschens forsknings- och kunskapsföretag Energiforsk. Jämtkraft har inom ramen för forskningen byggt två pilotvägar inne på området vid kraftvärmeverket. Och nu senast på den 700 m2 stora parkeringen vid Östersund Solpark.

— Återvinning av material är högaktuellt idag och där är aska är en bortglömd resurs. Forskningen visar att aska som blir kvar efter förbränningen i kraftvärmeverket är ett bra konstruktionsmaterial som kan ersätta andra råvaror som grus vid vägbyggen samt andra anläggningsarbeten, säger Daniel Ivarsson.

Maximerad nytta 
Från kraftvärmeverket strax utanför Östersund kommer cirka 7 000 ton aska per år. Cirka 300 ton blir över från eldning av grot (det vill säga grenar och toppar), den askan är näringsrik och återförs till skogen.

— Många markägare tilltalas av tanken på kretslopp, att näringsämnen kommer tillbaka till skogen. Efter att askan analyserats och godkänts av Skogsstyrelsen bekostar vi både arbetet med att sprida den och själva askan, säger Björn Nilsson bränsleinköpare och skogsvårdsansvarig vid Jämtkraft.

Nya affärsmodeller
Den största delen aska från kraftvärmeverket, cirka 6 700 ton, är dock aska som inte återförs till skogen. Den blandas för närvarande med rötslam och används som täcknings- och konstruktionsmaterial på soptippen. Att använda aska som konstruktionsmaterial är ett sätt att hushålla med resurser men det kan också vara ett sätt att utveckla nya affärsmodeller. Istället för att betala deponiavgifter kan det finnas utrymme att finna avkastning för askan.

— Askan är en alldeles för bra resurs för att inte användas i större omfattning. Jag arbetar vidare med att finna nya användningsområden för den, säger Daniel Ivarsson.

Härdad aska binder utsläpp
I Jämtkrafts kraftvärmeverk förbränns, förutom grot, även returträ och biprodukter från sågverken. Eventuella restkemikalier och tungmetaller som kan finnas i askan efter sådan eldning binds i samband med härdning. När askan härdar så dammar eller lakar den inte ut nämnvärt.