Mötesplatsen för dig inom Solenergibranschen, maj, 24 2018
Latest News

Energitrenderna 2018: Mer el, lagring och förnybart

Det amerikanska företaget First Solar kan bland annat tack vare att de tillverkar billiga tunnfilmspaneler och bygger egna solfarmar räkna med att under nästa år bli världens största installatör av solenergi. Foto: First Solar
Det amerikanska företaget First Solar kan bland annat tack vare att de tillverkar billiga tunnfilmspaneler och bygger egna solfarmar räkna med att under nästa år bli världens största installatör av solenergi. Foto: First Solar
Published by
Sanna Kesselfors - 16 jan 2018

Vad kommer 2018 innebära för energiutvecklingen? Nedan följer en lista med trenderna för året som Ny Teknik tagit fram tillsammans med experter.

1. Digitalisering blir verklighet

Trenden att verktyg och processer digitaliseras sveper genom samhället. Men ännu har omställningen inte kommit särskilt långt i energibolagen, enligt de flesta bedömare. Under 2018 väntas en förändring.

– Digitaliseringen vinner mark inom alla industrier, inklusive kraftnäten. Vi ser att många av våra marknader är mogna för att dramatiskt öka användningen av digital teknik, säger Johan Söderström, vd för ABB Sverige.

Stamnätsägaren Svenska Kraftnät spår att det kommer att bli allt viktigare med så kallad användarflexibilitet, som innebär att elanvändning flyttas till tider med mindre belastning på elnätet. Det kommer att kräva automatiserade och digitala lösningar.

Svenska Kraftnät arbetar också ihop med sina motsvarigheter i Norge och Danmark med att ta fram ett digitalt system för att balansera tillgång och efterfrågan på elektricitet.

– Historiskt har vi använt vattenkraft, men ska vi använda småskalig produktion fungerar det inte att lyfta telefonluren för att aktivera någon reserv. Det går för långsamt, säger Niclas Damsgaard, marknads- och systemutvecklingsdirektör på Svenska Kraftnät.

När elnäten kopplas upp mot internet blir de mer sårbara.

– Under 2018 måste energibolag börja arbeta med it-säkerhet, trots att det kan upplevas bökigt av kunderna. Bolagen måste skydda kundernas inloggningsuppgifter, och känsliga uppgifter får inte skickas med e-post, säger Gustav Ebenå, enhetschef på Energimyndigheten.

2. Förnybart blir billigare

I början av 2017 rapporterades prisras på solel i Indien. För första gången var då solkraft billigare än kol i landet. Även havsbaserad vindkraft har sjunkit kraftigt i pris.

– Sol och vind är billigast. Det blir mer och mer sant och gäller snart överallt och hela tiden, säger Gustav Ebenå.

Men trots prisraset menar han att elproduktion från förnybara energikällor ännu inte är lönsam i Europa, eftersom den konkurrerar med avskrivna fossildrivna anläggningar.

– De 40 år gamla kolkraftverken är redan betalda. Men om elpriset går upp till följd av högkonjunkturen kan det smälla till så att förnybar energi även blir lönsam.

3. Urbanisering skapar effektbrist

För 200 år sedan bodde 90 procent av Sveriges befolkning på landet. I dag är det nästan tvärtom. 85 procent bor i tätorter.

De svenska städernas befolkning fortsätter att öka. En liknande utveckling ses i världen som helhet.

– Det skapar effektutmaningar. All el ska konsumeras i princip samtidigt medan man inte får plats med produktion i storstäderna, säger Gustav Ebenå.

Det är en bild som statliga Svenska Kraftnät, som äger stamnätet, bekräftar.

– Vi har kapacitetsbrist i nätet i de fyra största städerna och i stora delar av Mälardalen. Där kan vi inte tillgodose önskemål om ökat effektuttag. Nätet räcker helt enkelt inte till och det tar tid att bygga ut och förstärka stamnätet, säger Niclas Damsgaard.

Situationen försvåras av att stamnätet börjar bli ålderstiget. Svenska Kraftnät ser behov av att investera 45 miljarder kronor mellan 2018 och 2027 i nätet. Hälften kommer att gå till reinvesteringar i befintliga ledningar och andra hälften till att möta städernas tillväxt och anslutning av nya elproduktionsanläggningar.

Under 2018 kommer kapacitetsbristen i storstädernas elnät att bli synlig, spår Vattenfalls strategichef Andreas Regnell.

– Arga kommunpolitiker kommer att vakna upp och kräva bättre nät i sin landsända för att de ska kunna få alla arbetstillfällen som de vill ha, säger han.

Projektet Forum för smarta elnät förordar att det ska bli tillåtet för elnätsägaren att differentiera elnätstarifferna för att det ska bli dyrare att använda el när alla andra också behöver el. I dagsläget är det oklart om det är tillåtet.

– Jag hoppas att det blir möjligt att genomföra differentierade tariffer under 2018, säger Marielle Lahti på Forum för smarta elnät.

4. Lagring blir vanligare

Litiumjonbatterier har sjunkit kraftigt i pris under de senaste åren och därmed har det blivit billigare att investera i batterilager. Det kan dels göras i hushåll som till exempel vill lagra el som produceras av deras egna solcellspaneler, dels av bolag som vill använda batterier för att balansera tillgång och efterfrågan på el.

Båda användningsområdena är dock sällsynta än så länge. Det kan bli en förändring under 2018.

– Jag ser att lagring kommer stort som en realistisk möjlig resurs, både ute hos kund och i produktion, främst hos vindkraftverk. Där kan det ibland vara problem med kapaciteten i nätet att ta emot all vindkraft, säger Marielle Lahti.

Ett samarbete i den riktningen tillkännagavs i slutet av 2017, när den planerade batterifabriken Northvolt och vindkraftstillverkaren Vestas berättade om sina planer. Vestas investerar 100 miljoner kronor i fabriken och de ska tillsammans utveckla batterilösningar för att lagra vindel. Syftet är att Vestas ska uppnå högre tillförlitlighet och förutsägbarhet i sin elleverans.

5. Elektrifiering får genomslag

Flera experter lyfter upp ökad elektrifiering som en stark och tydlig trend under 2018.

– Vi kommer att se fler helsidesannonser för elbilar under 2018 och fler elbilsmodeller. Men det som kommer att påverka mänskligheten mest är elektrifiering av tredje världen, säger Gustav Ebenå.

1,1 miljard människor, 14 procent av världens befolkning, har inte tillgång till elektricitet i dag. Många av dessa finns i Afrika och Asien. Småskalig elproduktion med hjälp av solceller är en möjlighet att göra el tillgängligt även i fattiga och avlägsna områden.

Inom industrin och transportsektorn hoppas man att elektricitet ska lösa problemen med stora utsläpp av växthusgaser.

– Elektrifiering är ett viktigt redskap för att göra samhället fossilfritt, säger Andreas Regnell på Vattenfall.

Flera experter ser problem med luftföroreningar i storstäder, till exempel Peking, som en starkt pådrivande kraft i övergången till ett elektrifierat transportsystem.

– Tillväxten av elbussar i Kina är enorm för tillfället och det finns inga stora tekniska begränsningar för att elektrifiera bussar snabbt även här i Europa och i Sverige, säger Johan Söderström på ABB.

 

Källa: Ny Teknik.

Fem viktiga energihändelser under 2018

Januari: Mark- och miljödomstolen lämnar 23 januari sitt yttrande om Svensk Kärnbränslehanterings ansökan om slutförvar av utbränt bränsle från kärnkraftverk. Samma dag ska Strålsäkerhetsmyndigheten yttra sig över samma ansökan.

Februari: Ett nytt stöd införs för installation av laddpunkter för elfordon i hemmet. Max 10 000 kronor per fastighet kan ges.

Maj: NIS-direktivet väntas bli ny svensk lag. Det innebär att alla viktiga samhällsaktörer måste visa att de kontinuerligt arbetar med säkerhet i sina it-system.

Maj: Likströmsförbindelsen i Sydvästlänken, Svenska Kraftnäts största investering någonsin, ska vara i full drift.

December: EU-paketet Energiunionen ska klubbas. Paketet omfattar en rad förslag som syftar till att minska EU:s utgifter för import av energi, integrera energimarknaderna, uppfylla klimatmålen till 2030 samt modernisera energiinfrastrukturen.